Tobias är död. Varje kväll spelade han på sin lilla låtsas-elgitarr, precis som jag när jag var 8. Och visst kan vi se hur vaken och glad han var. Låt ljuset som stack i mördarens ögon, få skina över Sverige. Om det sticker i dina ögon också, så kanske du själv har förlorat något, något som togs från DIG när du var 8.

Ojojoj, hur ska jag ens börja svara på det här?

Du jämför dig själv med offret samtidigt som du jämför mig med mördaren och ska på något sätt få det till att jag har förlorat något när jag var 8 år gammal? Det verkar snarare som om du har lite svårt att släppa din barndom och inse att du blivit vuxen.

Har man precis förlorat sitt barn så kanske man inte är i rätt tillstånd för att göra viktiga beslut heller?

Sen om jag skulle bli ihjälslagen så kan jag inte se hur jag skulle på något sätt bli hedrad genom att det skulle finnas bild på mig på två av sveriges största skvallertidningar.

Eftersom morsan också är på bild i artikeln så är väl bilden på pojken godkänd av familjen. Jag förtår inte var det skulle vara “smaklös sensationsjournalistik”. Artikeln handlar ju dessutom om Jonas.

Nu verkar du visserligen vara väldigt påläst och det kanske vore bäst om jag inte svarade på ditt inlägg, men okej!

För det första så finns det ingen bild på Tobias (Jonas vet jag inte vem det är) mamma i artikeln, däremot på hans moster.

På vilket sätt blir artikeln bättre av att dom publicerar hans skolfoto? Känner du mer empati för den stackars familjen när du såg hur liten och oskyldig han såg ut? Känns det mer sorgligt nu när du såg att det var en helylle svensk och inte en invandrare?

Jag ser fortfarande inte en enda anledning att posta den där bilden och om någon kan komma med en så skulle det uppskattas.

Försök igen!